Diagnoser

Läs mer om diagnoser på Ryggmärgsskada.se

Ryggmärgsskada RMS

En ryggmärgsskada är en skada på ryggmärgen, oftast orsakad av kraftigt yttre våld (trauma) mot nacken eller ryggen. Dessa skador kallas för förvärvade traumatiska ryggmärgsskador. Skadan innebär att nervförbindelserna mellan hjärnan och kroppen helt eller delvis blivit förstörda. Den viljestyrda motoriken upphör och känseln försvinner.

Skador på ryggmärgen kan också uppstå av andra orsaker till exempel infektioner, tumörer eller blödningar. Dessa skador kallas för icke-traumatiska. Man kan också födas med en ryggmärgsskada, ett så kallat myelomeningocele eller ryggmärgsbråck.

Vid en ryggmärgsskada blir det störningar på signalerna till och från hjärnan, vilket leder till förlamning i någon grad. Omfattningen av förlamningen beror på var skadan är lokaliserad samt hur mycket av ryggmärgen som är förstörd. Vid en komplett ryggmärgsskada är ryggmärgen helt skadad. Är ryggmärgen delvis satt ur funktion leder det till en inkomplett ryggmärgsskada. 

Andra termer som används när man pratar om en ryggmärgsskada är tetraplegi (tetra) och paraplegi (para). 

Tetraplegi betyder att man har en ryggmärgsskada som påverkar armarna och benen. Har man en skada på de övre tre halskotorna kan man inte andas själv och behöver andningshjälp av en respirator. Beroende på var i halsryggen skadan sitter så har man varierande omfattning av förlamning i armarna. Om man har en skada på de nedre halskotorna så har man varierande muskelkraft kvar i armarna och vissa personer klarar sig själva utan hjälp. Hur mycket man klarar själv beror även på om skadan är komplett eller inkomplett.

En paraplegiker har en skada som påverkar benen och har full funktion i armarna. Bålen påverkas av var skadan är. Ofta har en person med paraplegi god balans i stora delar av bålen och alla förutsättningar att klara sin vardag på egen hand.

ryggmärgsskada.se hittar du mycket mer information om ryggmärgsskador. Där kan du också läsa om rehabilitering, hälsa, livsstil och få inspiration. För dig som anhörig finns också mycket att läsa.

 

Polio och postpolio

Polio är en virussjukdom som kan orsaka förlamningar. Polio kallas också poliomyelit eller barnförlamning. Den som har haft polio som barn kan få besvär på nytt, många år senare. Det kallas för postpolio. Postpolio utvecklas tidigast 15 år efter en akut polioinfektion med förlamning. Postpolio karaktäriseras av ny muskelsvaghet, muskeltrötthet, smärta i vila och vid ansträngning och generell trötthet. Rörelsenedsättning i form av gång- och förflyttningssvårigheter och andningssvårigheter.

I Sverige vaccineras alla barn mot polio och därför har sjukdomen inte funnits i Sverige på många år. Men polio finns fortfarande i några länder i Asien och Afrika. 

Har du haft polio och upplever nytillkomna besvär kan du vända dig till postpoliomottagningen i din region. Där kan du få utredning, rådgivning och behandling. De erbjuder olika typer av stödinsatser för dig och dina närstående. Syftet är att skapa de bästa möjliga förutsättningarna för dig att klara din livssituation. 

På 1177 Vårdguiden, Personskadeförbundet RTP samt på Folkhälsomyndigheten kan du läsa mer om polio, symtom och komplikationer, diagnostik och behandling, förebyggande åtgärder med mera. 

Multipel Skleros (MS)

Multipel Skleros, MS, är en sjukdom i det centrala nervsystemet, det vill säga hjärnan och ryggmärgen. Om du har ms uppstår inflammationer och ärr på nervtrådarna. Det gör att impulser inte kommer fram som de ska. Det finns ingen behandling som botar sjukdomen. Läkemedel kan bromsa sjukdomsförloppet och lindra besvären. 

Inflammationerna och ärren kan finnas på olika ställen i centrala nervsystemet. Därför kan du få besvär i olika delar av kroppen.

Sjukdomsförloppet skiftar mycket mellan olika personer. MS brukar delas in i följande fyra former eller faser: skovformad MS, sekundär progressiv MS, primär progressiv MS och godartad MS. 

1177 Vårdguiden, www.multipelskleros.nu och Hjärnfonden hittar du mer information om symtom, diagnos och behandling. 

Amputering

Det finns många skäl till att kroppsdelar amputeras, till exempel på grund av sjukdom eller skada. Det är viktigt att undersöka stumpen regelbundet. Var uppmärksam på förändringar såsom blåsor, utslag och sår när du tar av dig strumpa eller silikonhylsa.

Mer information finns på Vårdhandboken. Där kan du läsa om sår, smärta, skötsel och vård.

Muskelsjukdomar

Det finns neuromuskulära sjukdomar, muskelsjukdomar, som drabbar muskler, nerver eller impulsöverföringar från muskler till motoriska nerver. Dessa sjukdomar leder till förtvining av muskeln och muskelsvaghet. Det finns cirka 600 olika typer av muskelsjukdomar, den vanligaste är muskeldystrofi. Läs mer på  muskelsjukdomar.se